Wednesday, September 27, 2006

Ofrivillig solidaritet och Strucks funderingar

När jag läser om Tobias Strucks nya satsning Frihetsguiden blir jag lycklig. Det påminner om en ungdomligare Bert Yogson, en man som har en glödande tro på att kunna förändra Sverige till en nattväktarstat, och detta med en andlig lära. Nu är jag visserligen inte riktigt med honom på den punkten eftersom jag tror staten har en roll att spela som en tungt beväpnat fort, och det är vetenskapligt bevisat att det inte finns någon ande. Men hans inställning!

En sak skär dock rejält i mina ögon, orden "frivillig solidaritet". Ett stort problem för många liberaler är att de åberopar något slags naiv lära om viljans frihet och det heliga valet. I själva verket är det ju så att vi i varierande grad är skådeplatser för våra hjärnors uttryck, och i vilken grad man ger uttryck för sina innersta lustar. Solidaritet är precis som glädje något man bara känner utan att kunna kontrollera det. I mitt fall är det en rasande tidvattenvåg av starkaste solidaritet, en brinnande kraft av yttersta godhet som bara rasar över andra människor och befriar dem, glädjer dem, upplyfter dem!

Så Tobias, hjälp gärna människor, men låt mig då och då ge dig av min solidaritet, som sträcker sig så långt som universum tillåter!

Tuesday, September 26, 2006

Obehagliga dofter visar på verklighetens karaktär

Igår när jag var ute med Anders på en smärre krogrunda passerade vi en grupp arbetare som hade öppnat en avloppsbrunn och verkade syssla med att suga upp slam ur den. Den avskyvärdaste stank kändes ur brunnen men Anders frågade mig lite finurligt:

- Inte tycker du väl detta egentligen luktar illa, Gunnar? Du hittar ju ofta det mest positiva i saker och ting.

Jag kände mig lite kluven men sade:

- Nej, det finns något fint med detta. Och det är att även äckliga dofter visar på verklighetens och utvecklingens essens.

Filosofen Daniel Dennett har en tankeväckande teori om varför medvetandetillstånd har den karaktär de har. Denna uppfattning, funktionalismen, går i korthet ut på att exempelvis det röda i rött helt enkelt är den funktion detta har för oss i hjärnan - syftar det till att egga oss, göra oss ledsna, skapa aggression eller helt enkelt få oss att brista ut i ett bullrande skratt? Den rikedom vi har i våra sinnesintryck och tankar därom visar på hur många olika reaktionsmönster våra hjärnor har förberett oss på, mönster som utvecklats under årmiljoner.

När jag känner en kraftig stank tänker jag därför på de erfarenheter som utvecklats av mina avlägsna släktingar, och känner en stolthet över all vishet som samlats i generna. Det stinker för att det en gång i tiden var farligt - och detta faktum kan jag nu lugnt njuta av istället för att bli rädd för. Är inte naturen förunderlig?

Monday, September 25, 2006

Blev Anna Lindh mördad?

Innan Du undrar om jag förespråkar något slags konspirationsteori, vill jag påpeka att frågan i rubriken är rent hypotetisk-filosofisk. Dvs vi vet att Anna blev knivhuggen av Mihailovic och att hon dagen efter tragiskt avled i sviterna av anfallet. Men jag menar att detta knappast kan kallas mord. Istället måste man (även Du) dela upp aktioner av detta slag i tre kategorier:

1. Mord - effekten måste vara omedelbar. Med omedelbar menas alltså att offret dör inom högst några minuter, och på platsen.
2. Frånfälle indirekt orsakat av ont uppsåt - hit kan attentatet mot Lindh räknas, då hon dog flera timmar efteråt.
3. Dråp - en gärningsman tilldelar offret skada, som inte avsiktligen var till för att döda.

En skala av det här slaget skulle lösa många tidigare problem med vårt och andra länders lagar, och se till att gärningsmän får precis de straff de förtjänar. Jag menar att detta slutgiltigt löser problemet och ger uttryck för en objektivt sann lag. Säkerligen håller Du med mig om att så är fallet, och instämmer Du inte i min stolthet över att ha löst ett flertusenårigt filosofiskt problem?



Bild på frånfälle indirekt orsakat av ont uppsåt (2)

Tuesday, September 19, 2006

Den kranka blekheten efter valdagens glädjeyra

Jag låter mitt tidigare inlägg stå kvar för att det vittnar om enorm lycka, men särskilt stolt är jag inte över det. 2 promille må ha varit att ta i men en rejäl blecka var det och när jag vaknade upp på eftermiddagen dagen därpå mådde jag inte alls bra. Hormonerna verkade ha balanserats rejält av en dysterhet, och jag tänkte: är det dessa signaler jag ger den segerrika Alliansen?

Alls inte! Nu ska man först få ordning på vårt u-land och sedan ska Stålborg Sverige byggas.

Det är med stor glädje jag ser att Stig nu kommit igång igen med sin blogg, och att jag upptäckt Spännars blogg, en trevlig liten dagbok som berättar om den "vita mannens börda" bland de gula. Ola och Sara är sällan nöjda med Kina utan påpekar både att de saknar ironi, inte kan sköta sin flygtrafik eller gör allt att för att stoppa besökare till svenska båtar (vilket våra fina svenska företag får skulden för!). Dock påpekar man att kineserna ofta tittar på fotboll, något som kanske ändå ger hopp om framtiden. Och med människor som min gode vän Zhang Aiguo finns hopp för jättelandet, men håller Du inte med mig om att det är bra att Ola och Sara sprider lite modern upplysning bland mindre utvecklade folkslag?

Sunday, September 17, 2006

Eufori!!!

ojojoj, hahaha, jäklar alltså, måste ha 2 pröomille i blodetr, vilken lycak! ojojojo, hahah, oj, fantastiskt!!!

Valvakan

har jag bunkrat upp med champagne och öl. Göran, Anders, Sven, Ruben och eventuellt Stig ska tillsammans titta på valvakan. Kvällen till ära har vi också köpt hummer, baguetter, färskaste småplock, rysk kaviar och lokalt odlad citron för att tillsammans avnjuta rysaren. Hur kommer det att gå?

Jag känner en segervisshet, men det finns ändå ett val mellan champagne (bästa möjliga utfall) och gravöl (Mörkerlandet). Vad händer då om socialdemokraterna och Bodströms samhälle segrar? Kommer jag att upphöra att vara lycklig? Alls inte! Jag kommer att gå under jorden och organisera kampen mot det onda. Vinner istället Alliansen kommer det helt enkelt att bli glad baluns med mina bekanta. Låt oss hoppas på det bästa och vara förberedda på det värsta!

Thursday, September 14, 2006

Varför är Alliansen tyst?

De senaste dagarna har jag då och då fått en känsla av fjärilar i magen. Kommer Alliansen att vinna? Eller får vi snart Mörkerlandet över oss med ett fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav?

Som Johan Norberg  påpekat är det alldeles för lite ideologi i valet. Vi måste tydliggöra vad som står på spel, och Alliansen måste visa på mer fel i samhället. Folkpartiet har språkkrav och krav på ordning i skolan. Det är bra. Men varför tar man inte krafttag mot sådana här vansinnigheter:



Ja, Du såg rätt. En våldsam clown figurerar i ett dataspel, och DN har haft en artikel uppe om datavåld där en annan version av clownen figurerar. Dock nämns inget om just clownen i tidningen. Vad gör då Alliansen åt detta? Ingenting! Det är tyst! Oroas Du inte med mig om det hemska i att man tillåter detta onda fortgå minut efter minut, samtidigt som man debatterar detaljer som fastighetsskatt och vägtullar?

Clowner måste förbjudas. Överdrivet säger en del, sanning säger jag.

Bara några dagar kvar till valet...

...är det dags att fundera på supervapen! Varje land som vill ha respekt på världsarenan måste kunna visa upp ett muskulöst försvar. Till ett sådant hör givetvis grundutrustning såsom goda uppsättningar automatvapen, granater, kanoner, stridsvagnar, stridsflygplan med mera. Sedan tillkommer avancerad radarutrustning, datorsystem av olika slag och dessutom institutioner som sysslar med psykologisk krigsföring. Men för att verkligen visa sig på styva linan krävs supervapen.

När Sovjet äntligen föll läste jag mycket om de vapen Warsawa-pakten hade utvecklat. Det var inte småpotatis. Man hade bl.a jetplan som kunde flyga bara några meter ovanför marken. I Sveriges fall kan vi sätta siktet högt, både bildligt som bokstavligt. Vi har robusta datorsystem. Vi har goda kunskaper om mikrosatelliter. Och slutligen har vi stridsflygplan. Vad skulle man kunna tänka sig för utveckling här?

Jag vill lite blygsamt föreslå en armé av offensiva satelliter, som normalt ligger och flyter långt upp i atmosfären (där några sådana satelliter redan finns) men lätt kan kallas ned när de behövs. När de kommit ned till en viss höjd kan de sedan flyga en lång bit från sin ursprungsposition och sedan sätta in vapen med förödande effekt mot fiender, var dessa än befinner sig. Sverige kan alltså få ett försvar som skoningslöst slår till mot anti-svenska krafter globalt.

Tänk Dig själv vilka enorma prospekt detta ger. Framför mig ser jag njutningsfullt hur exempelvis knarkkungar, som tidigare suttit och skrattat åt Sveriges tandlöshet, får sitt hus utraderat av en välriktad salva från en offensiv satellit. Håller Du inte med mig om att detta vore en fantastisk "boost" för Sveriges rykte utomlands? Med oss muckar ingen gräl.



Bild på mikrosatellit

Friday, September 08, 2006

Partier har sanna essenser bakom fenomenvärlden

Kan man tala om essentiella idéer hos politiska partier? Finns det något som så att säga ligger bortom fenomenvärlden och är evigt sant, likt Platons idévärld? Givetvis inte! Men helt säkert är Du överens med mig om det sanna i att varje parti har en essens, ett slags högsta mål som alla av dess goda medlemmar strävar efter. I Folkpartiet Liberalernas fall är detta ett socialliberalt, tryggt samhälle där alla mår bra, en stabil grund för Stålborg Sverige. Man kan se denna essens som något organiskt, en mylla ur vilken idéer växer fram.

Jag menar att vi i Lars Leijonborg har en stark ledare som är rotad i denna mylla. Nu står han framför statstelevisionens strålkastare och ska sona ett brott han troligen inte alls kände till. Nej, säger jag! Låt denne man vara fram tills valet är över, då vi kan börja diskutera hans roll i att bygga ett starkt Sverige.

Detta är en mörk dag för borgeligheten och de goda krafterna. Mörkerlandet jublar och hoppas på valseger. Låt oss förhindra detta! Än är det inte för sent. Gå och rösta Du också, annars kommer kanske årtionden av barbari att råda.